Reflektioner från Unconference:AI på Berghs: Vad händer när kommunikatörer, strateger och kreatörer tar AI på allvar?
Ibland sker paradigmskiften i det tysta. Andra gånger, som på Berghs Unconference:AI, vibrerar luften av idéer, skratt och insikter.
Redan på bussen till Berghs visste jag att något särskilt var på gång. Karin Eriksson, som jag inte sett på länge, dök upp medan jag justerade mina slides. Hon ställde många frågor om AI-förordningen och AI Literacy, frågor som påminde mig om hur många som ännu inte hunnit sätta sig in i de juridiska frågorna trots att de arbetar mycket med AI-verktyg.
Öppna nätverk, gamla relationer och digital nyfikenhet
Väl framme mötte vi Peter Rosdahl och Fritjof Andersson. Båda var med och på allvar formade det digitala och sociala medielandskapet i Sverige. Fritjof genom att grunda nätverket ÜberAW tidigt 2000-tal där många från den sociala medie-gruppen ”Bubblan” (en av de första svenska grupperna kring millenieskiftet ) deltog aktivt. Peter ledde länge en Facebookgrupp för svenska e-handlare där både affärsstrategi och tekniska lösningar diskuterades livligt. Det var en viktig kunskapsplattform, långt innan LinkedIn blev en naturlig plats för yrkesutbyte.
Från företagsblogg till AI-debatt
Några år tidigare, 2007, hade jag som Marknadsassistent på E-space Communication satt igång en företagsblogg på plattformen Blogger. Men det var under tiden kring 2010 som jag kom i kontakt med grupper som ÜberAW och Geek Girls Meetup som inspirerade mig att blogga i eget namn, nätverka på Twitter samt delta i samtalet om hur ny teknik förändrar kommunikation och affärsutveckling.
Mötesplaner, skämt och branschdebatter pågick i realtid på sociala medier, inför öppen ridå.
Senare under dagen mötte jag Deeped, som var en av de första i Sverige att kartlägga företagsbloggar och använda sociala medier för att synliggöra nya röster och idéer. Hans nyhetssajt Deep Edition fungerade länge som en vägvisare i det digitala landskapet och där fanns E-space Communications blogg listad som en av de första företagsbloggarna i Sverige.
När jag såg Deeped på plats på Berghs slog det mig hur ofta det är samma röster, nyfikna, kunniga och kritiskt tänkande, som följer med från ett paradigmskifte till nästa. Från bloggens genombrott till sociala medier och vidare till AI-verktyg och autonoma agenter, skiften som alla kräver ett kritiskt öga och nyfikenhet.
När AI väcker gamla frågor på nytt
Min föreläsning om AI-förordningen landade väl. Kollegan Anders Gärtner fotograferade, delade i vår interna kanal, och berättade senare om min föreläsning för kollegorna på kontoret och de som är i vårt distribuerade team.
Men det som stannade kvar hos mig var alla de samtal jag fick efteråt om behovet av fler perspektiv, bättre förståelse och ett nytt språk för AI-konversationer.
Från promptteknik till strategisk AI Literacy
Flera av dagens mest intressanta föreläsare visade varför AI Literacy måste tolkas brett och inte bara fokusera på utvecklare av AI eller att våga använda AI-verktyg.
Mikaela Aare, som jag delade kontor med innan pandemin på Underverket co-working, gav en tankeväckande presentation om hur AI kan användas för att förstärka den egna rösten men också för att utmana sina egna fördomar.
Hon visade exempel på hur man med hjälp av AI kan granska sina egna tankemönster kritiskt, inte för att sudda ut sin röst utan för att vässa den. Hon bjöd också på konkreta exempel och metoder för hur man kan be AI om feedback på sina texter och begränsningar, en strategi som flera deltagare tyckte var inspirerande.
FM (Fredrik Marcus) gick vidare och problematiserade AI:s roll i det kreativa arbetet. Genom att kombinera forskningsresultat med egna intervjuer med yrkesverksamma inom kommunikation, HR och illustration satte han ljus på hur AI riskerar att skapa slätstrukna uttryck, men också hur vi kan motverka det.
Hans metod påminner om design thinking: undersökande, reflekterande och människocentrerad med fokus på vad det verkliga underliggande problemet är. FM har länge varit en trendsättare inom kommunikation. Det som särskiljer honom från många andra är förmågan att inte bara identifiera mönster utan att också skapa praktiska verktyg för att hjälpa andra navigera i dem.
AI i vardagen – analys, representation och humor
Lisa Walder pratade om AI och omvärldsanalys, medan Viktoria Saxby tog samtalet om representation och bias ännu längre och hänvisade generöst till att jag själv lyft TechBros-begreppet i min presentation medan hon lyfte fler perspektiv och problematiserade deras dominans i konversationer om AI.
Emelie Fågelstedt visade med humor hur AI även kan användas för personlig utveckling, i hennes fall genom att låta AI lära henne stand-up. Hennes framträdande lockade fram både skratt och eftertanke, en kombination som sällan är lätt att få till när man pratar om AI..
Vad säger det oss om AI Literacy?
Att förstå AI handlar inte bara om att skriva bra prompts. Det handlar om att förstå teknologins påverkan på vårt sätt att tänka, kommunicera, designa och organisera. FM berättade att forskning visar att våra beteenden förändras till att bli mer slätstrukna och likriktade när vi använder AI-verktyg okritiskt och att dessa mönster sitter kvar även när vi sedan utför uppgifter utan att ta hjälp av AI-verktyg.
Det handlar därför om att se bortom verktyget och se vilka värderingar, vanor och referensramar vi bygger in i systemen. Det handlar också om att förstå att vissa bias och strukturella skevheter är svåra att komma runt, något jag lyft i mitt tidigare inlägg om AI-förordningen och vikten av att bygga system med tillit redan från början.
I Sverige har marknadsförare, strateger och kreatörer ofta varit först in i paradigmskiften online. Det var tydligt vid intåget av sociala medier, och det märks nu igen när AI tar plats på onlinearenan. Nyfikenheten i dessa yrkesgrupper driver experimenterande och det i sin tur skapar snabbare insikter om vad som fungerar och vad som inte gör det.
Men vi måste komplettera snabbhet med eftertanke.
Det som slog mig efter dagen på Berghs var hur mycket jag saknar de livliga och ibland kaotiska samtalen från den tidiga digitala eran. Twitterflöden fyllda med idéutbyte, AW-debatter mellan konkurrenter, och ett nätklimat där olikhet sågs som en styrka.
Idag präglas många samtal antingen av slätstrukenhet, där tydliga ideologiska drivkrafter döljs bakom ett sken av neutralitet eller av ett aggressivt tonläge där nyanser tystas. I båda fallen förlorar vi det öppna, prövande samtalet som en gång gjorde debatten så levande. AI väcker komplexa frågor, men just därför krävs fler röster, fler öppna samtal och modet att våga tycka olika. Så länge vi delar demokratisk värdegrund så är jag öppen att diskutera och få olika perspektiv på hur vi kan framtidssäkra AI-system och användning av AI.
Vilken roll vill du spela?
AI är inte längre något som bara tekniker och jurister behöver förstå. Det är en spegel av våra beslut, våra antaganden och våra visioner.
Ju fler som kliver in i samtalet med ett öppet sinne och ett kritiskt öga, desto större chans har vi att forma tekniken snarare än att formas av den.
Vilka frågor ställer du dig själv när du använder AI? Vilka röster lyssnar du på för att bredda ditt perspektiv?
AI Literacy är inte ett mål, det är ett pågående arbete. Det börjar hos dig. Med nyfikenhet, kritiskt tänkande och en förståelse för att AI inte bara är teknik. Det är politik, värderingar och samhällsbygge. AI Literacy handlar om att se helheten och våga påverka riktningen!