En första maj-reflektion om AI i arbetslivet, fackföreningars ansvar och framtidens trygghet
Första maj är mer än historik och paroller. Det är en påminnelse om kampen för mänskliga rättigheter i arbetslivet, rätten till trygghet, utveckling och inflytande. Idag, när AI snabbt omformar arbetslivet, behöver vi höja blicken och ställa oss frågan: hur säkerställer vi att teknikutvecklingen inte fördjupar otrygghet och ojämlikhet utan bidrar till ett mer rättvist och hållbart arbetsliv?
Fackets roll i tidigare teknikskiften
Fackföreningarna har historiskt varit en drivkraft i varje större samhällsförändring. De växte fram i industrialismens spår, organiserade sig för att skapa trygghet i fabrikerna och lyckades förhandla fram centrala reformer som åtta timmars arbetsdag och senare 40-timmarsveckan genom envis kamp och kollektiva förhandlingar som senare blev lagstiftning.
När jag ser tillbaka på mitt eget liv inser jag hur stora teknikskiften alltid krävt både anpassning och kollektivt stöd. När jag gick i skolan använde vi skrivmaskiner och datorer var ovanliga. Jag hade tillgång till dator via mammas jobb men det var först två år efter gymnasiet fick jag möjlighet att gå en kvällskurs i Datakunskap via Kunskapslyftet, medan jag var föräldraledig med min tre månader gamla dotter. Där lärde jag mig grunderna i datoranvändning, en kunskap som skulle bli avgörande i min fortsatta yrkesresa.
Fackens roll har varit att skapa strukturell trygghet, inte bara för den enskilde individen utan för hela samhället. Så varför är deras röst så tyst i dag, när vi återigen står inför ett paradigmskifte?
En ny revolution – utan en facklig vision?
Är vi rustade för att hantera konsekvenserna av algoritmisk styrning, omställningsstress och AI-baserad övervakning eller springer vi efter tekniken med förbundna ögon?
Idag ser vi början på en AI-revolution. Automatisering och generativ AI förändrar arbetsprocesser, beslutsvägar och anställningsformer. EU:s AI förordning tydliggör att det nu finns ett lagstadgat krav på att anställda ska ha rätt kompetens och det är inte längre en frivillig förmån utan ett ansvar.
Många fackförbund verkar fortfarande fokusera på individuell förhandling snarare än kollektiv omställning när det gäller AI:s och automatiseringens inverkan på arbetslivet. Diskussioner om basinkomst, arbetstidsförkortning eller strukturella lösningar lyser med sin frånvaro, i varje fall utåt. Facket försvarar nuvarande system, snarare än att leda vägen framåt.
AI-kompetens: Ett ansvar för både arbetsgivare och fack
Som fackligt engagerad revisor i en lokalförening med flera av de största fackförbunden representerade har jag god insyn i hur facket prioriterar och arbetar genom att granska såväl verksamhetsplaner som mötesprotokoll och verksamhetsberättelser. Samtidigt är jag en del av teamet som ser över Ericssons AI-kompetensstrategi. Vi har kommit långt: det finns en uttalad ambition att möta både affärsbehov och regulatoriska krav och flera kurser för att höja AI-kunskapen är redan på plats. Men även i en organisation med dessa resurser är det en utmaning att bygga en struktur som säkerställer att alla anställda har rätt kompetens i rätt tid, för rätt roll.
Hur ser det då ut på andra håll? På mindre företag, inom offentlig sektor, bland tjänstemän som ännu inte berörs direkt? Vem driver frågan om rättvis och inkluderande AI-kompetensutveckling på systemnivå? Här ser jag ett utrymme och ett ansvar för facket att ta större plats.
Erfarenhet från en tidigare kris
När finanskrisen slog hårt mot Sverige höll jag under 2010 föreläsningar för över 800 arbetssökande via TRR, bland annat ute på AstraZeneca men också i TRRs lokaler för personer från olka företag. Jag föreläste om hur man kunde använda LinkedIn för att lyfta fram sin kompetens och öppna dörrar till nya möjligheter. Det var en tid av ovisshet, men också av möjlig förändring.
Det vi ser nu påminner mig om den perioden. Skillnaden är att dagens teknik kan slå betydligt bredare och snabbare. Om AI ersätter 30 % av våra jobb, vad gör vi med den frigjorda tiden? Vad gör facket?
Vi behöver börja prata om vad som händer under omställningen, inte bara vad som kommer efter den. Även om ny jobb och roller kommer skapas när allt har lagt sig så är det under själva omställningen som stora grupper hamnar i kläm.
AI och framtidens jobb: Vad händer i omställningen?
Många menar att AI kommer att skapa nya jobb och det är troligt. Men övergången kommer inte att ske smärtfritt. Vi kommer att se förhöjd arbetslöshet under tiden som arbetsmarknaden omstruktureras. I vissa branscher kan arbetslösheten stiga till 30 % eller mer. Vem har ansvaret för att den omställningen blir mänsklig, trygg och långsiktigt hållbar?
AI i arbetslivet – risk eller resurs?
AI kan automatisera delar av jobbet, men den kan också bli ett verktyg för mer meningsfullt arbete. Det beror på hur vi väljer att använda den. Utan facklig insyn riskerar AI att bli ett kontrollredskap snarare än ett stöd. Men med rätt styrning och utbildning kan tekniken användas för att lyfta människor istället för att ersätta dem.
Exempelvis kan HR-avdelningar använda AI för att identifiera kompetensbehov, men det måste kombineras med ett etiskt ramverk och transparens för att undvika bias och diskriminering. Därför behöver fack och arbetsgivare arbeta tillsammans, inte bara i implementering utan redan i strategi och styrning.
Framtidens fack – vision eller stagnation?
Tänk om facken återigen kunde bli en visionär kraft? En röst som inte bara skyddar anställningsvillkor, utan formar framtiden:
- AI som möjliggörare för en fyradagarsvecka, med bibehållen lön
- Universell basinkomst (i varje fall under omställningsperioder)
- Livslångt lärande som facklig rättighet
- AI-råd inom facket för att granska, påverka och skydda
- Samarbete över fackgränser och länder för att bygga etiska och hållbara AI-principer
Handlingsbara steg: Vad kan facket göra nu?
Inget av detta sker av sig självt. Det kräver mod, organisering och nya allianser.
- Ställ krav på utbildning i AI-kompetens för alla yrkesgrupper
- Kräv facklig insyn i hur AI implementeras och används i organisationen
- Delta i arbetet med att ta fram AI-policyer som säkerställer rättvisa, transparens och ansvar
- Arbeta för att AI blir ett verktyg för kompetenslyft och utveckling, inte bara effektivisering
Framtidens arbetsliv byggs idag
Första maj är en dag för kamp, solidaritet och framsynthet. I en tid då teknologin går snabbare än lagstiftningen, måste vi se till att människors rättigheter följer med. Facket har en historisk och framtida roll som garant för att AI inte bara utvecklas tekniskt, utan också demokratiskt. Låt oss använda AI för att bygga ett mer inkluderande, rättvist och mänskligt arbetsliv – för alla.
Vad kan du göra idag?
Börja samtalet. På jobbet, i fackklubben, i ledningsgruppen. AI är inte en framtidsfråga. Det är en facklig fråga, här och nu. Frågan är inte om AI förändrar arbetslivet, utan hur vi tillsammans formar den förändringen.