I samband med utmaningen #Blogg100 har jag blivit mer aktiv läsare av bloggar. Häromdagen läste jag ett intressant blogginlägg om skillnaden mellan chef och ledare och fördelarna med att dela upp rollerna på olika personer istället för att ha en chef som också ska vara ledare.
Jag fick mig en rejäl tankeställare för när jag studerade ledarskap på Södertörns högskola så handlade många av teorierna om att få chefer att bli bättre ledare. Ola Berg hävdar att flera fördelar med att chefen delegerar ledning av personal till andra personer. Enligt honom ska en chef så för struktur och arbetsfördelning medan ledaren motiverar och inspirerar medarbetarna. Det finns nog många med mig som varit med om situationer där det funnits en formell chef eller ledare och en informell ledare eller en informell grupp som styr beslut efter egen agenda. Ola Berg refererar till forskning av William Deming som säger att:
Organisationens förmåga att skapa grejer till allra största delen (Deming pratade om 95%) på hur samspelet – själva systemet fungerar.
Som projektledare ledde jag olika team. Jag har jobbat som projektledare i vitt skilda branscher bland annat modebranschen, webbutveckling och SEO. Producenten för modevisningen eller VD för företaget hade ansvaret för struktur och arbetsfördelning medan mitt ansvar till stor del handlade om att få alla i gruppen att arbeta mot samma mål. Det var dock inte alltid glasklart var skiljelinjerna gick, särskilt som rollerna kunde variera. Ibland var jag producent på modevisningar och det var också en sorts projektledande roll eftersom uppdraget varade en begränsad tid. Som producent ansvarade jag både för arbetsfördelning och motivering av medarbetare. Som projektledare jobbade jag en hel del med att sätta upp rutiner och effektivisera olika processer tillsammans med teamet. Ibland kunde det dock kännas som om det hade varit bra med en tydligare styrning, särskilt i de fall då vi var flera projektledare som arbetade parallellt med samma team. Standardiserade rutiner, gemensamma arbetsmappar och samma struktur på rapporter effektiviserar och underlättar arbetet då medarbetarna slipper fundera över var de ska söka efter information eller hur de ska strukturera information för att den ska bli tydlig för andra. Fokus kan istället läggas på att utföra själva uppgiften. Samma sak gäller för guider, processbeskrivningar och checklistor som förenklar arbetet och gör att medarbetare slipper hålla alla steg i huvudet.
Även om gruppen har ett gemensamt mål så bilden om vägen dit och drivkrafter för att komma i mål skilja sig kraftigt mellan olika medlemmar i teamet. För mig är det då viktigt att det finns en bra struktur med processer och rutiner att luta sig mot så att så mycket av kraft och fokus som möjligt kan ligga på att nå målet. Sedan är det självklart bra att kunna ha flexibilitet och byta system, processer och rutiner när de inte fungerar, men ofta går för mycket energi åt att uppfinna hjulet igen för att vi föreställer oss att varje arbetsuppgift är väsenskild från övriga arbetsuppgifter.
Frågan är vem som ansvarar för att tydliggöra ansvarsområden, fördela arbetsuppgifter och effektivisera arbetsprocesser när dagens ledare fokuserar på att motivera och engagera personalen? Jag tror att det är svårt att både effektivisera arbetsprocesser och inspirera medarbetare. Hur många härliga inspiratörer känner du som också är grymma på att effektivisera och rationalisera grus i maskineriet? Kanske är vägen framåt inte att chefer ska bli mer ledare utan att ha både chefer och ledare som samarbetar? Ja, jag vet. Det innebär så klart nya utmaningar. Vem har yttersta ansvaret och hur ska fördelningen mellan chefen och ledaren se ut? Många avdelningar, men också avdelningar är nog för små för att ha både chef och ledare.
