I en värld där AI-utvecklingen accelererar krävs mer än bara teknik för att hålla jämna steg. Efter min föreläsning på Berghs Unconference:AI fick jag möjlighet att prata med både studenter och yrkesverksamma om varför Sverige halkar efter i AI-racet. Samtalen bekräftade något jag själv tänkt på länge: det är inte lagstiftningen som hindrar oss. Vi har förutsättningarna, men saknar ett tydligt driv framåt.
Vad är det vi halkar efter i och varför?
Enligt Tortoise AI Index ligger Sverige långt efter i AI-racet. Indexet mäter ett lands framsteg inom AI ur flera perspektiv: från styrning och infrastruktur till talang, forskning, utveckling och kommersiell användning. Länder som Singapore och Frankrike ligger i topp, medan Sverige är långt utanför topp 10.
Vad gör andra länder annorlunda?
Frankrike har tagit en tydlig ledartröja inom AI i EU med sin nationella AI strategi AI for Humanity. Landet kombinerar ett robust AI-ramverk med omfattande statliga investeringar och en stark tradition av strategisk samverkan mellan stat, näringsliv och akademi. Trots att Frankrike till stor del omfattas av samma lagstiftning som Sverige, inklusive AI-förordningen, utgör det ingen bromskloss. Tvärtom ser man regelverken som en möjlighet att forma en konkurrenskraftig och etisk AI-utveckling.
Singapore, som till ytan är mindre än Sverige men globalt ambitiöst, har etablerat sig som ett innovationsnav inom AI med sin nationella AI strategi AI for the Public Good, for Singapore and the World. Med en pragmatisk strategi har landet tidigt infört riktlinjer för ansvarsfull AI, byggt testbäddar för snabb pilotering och skapat regulatoriska sandlådor som förenklar skalning av AI-lösningar. Att fyra officiella språk och ett mångfacetterat samhälle samsas i dessa processer gör insatserna än mer anmärkningsvärda.
Trots sina olikheter har båda länderna lyckats mobilisera nationella resurser på ett koordinerat sätt. I jämförelse med jättar som USA och Kina drar de nytta av mer koncentrerade beslutsvägar och tydliga prioriteringar, vilket ger dem möjlighet att agera snabbare och med större fokus.
AI-utveckling kräver riktning
Frankrike påminner oss om att både teknik och samhällsbygge handlar om val av väg.
Vad gör Sverige och varför uppfattas det inte som tillräckligt?
Trots att Sverige har flera goda initiativ, som AI Sweden, nationella forskningsprogram och insatser från Vinnova, uppfattas AI-strategin som splittrad och otydlig. Informationsflödet är inte samlat och samverkan mellan aktörer saknar struktur. Det skapar en känsla av att vi saknar riktning, även om flera projekt faktiskt pågår.
Hur kan olika aktörer påverka Sveriges plats på AI-scenen?
För att Sverige ska kunna stärka sin position inom AI är det avgörande att flera aktörer mobiliseras:
Offentlig sektor
Det finns väldigt mycket som offentlig sektor kan göra för att bidra till vilken roll Sverige spelar i AI-racet.
1. Tillgängliggöra data av hög kvalitet
Offentlig sektor sitter på enorma mängder data inom vård, utbildning, transport, miljö och mycket mer. Genom att:
- Öppna upp mer data (både anonymiserad och aggregerad) kan man ge forskare, startups och företag tillgång till träningsdata av hög kvalitet.
- Standardisera format och metadata så att data blir lätt att förstå och använda.
- Säkerställa att juridiska och etiska ramar finns för att hantera känslig information.
Exempel: Storbritannien och Frankrike har nationella portaler med öppna dataset, särskilt anpassade för AI-träning.
2. Skapa regulatoriska sandlådor (AI Sandboxes)
Dessa fungerar som trygga testmiljöer där företag och myndigheter kan utveckla och testa AI-system under överinseende av regulatorer, men utan att direkt bryta mot lagar som annars gäller i full skala. Syftet är att:
- Testa innovationer tidigt i utvecklingen.
- Få tidig feedback på compliance med t.ex. AI-förordningen.
- Skapa dialog mellan utvecklare och tillsynsmyndigheter, vilket ofta leder till bättre reglering.
Exempel: Singapore har etablerat AI sandboxes via IMDA (Infocomm Media Development Authority), och även Finland har testat detta.
3. Investera i offentlig AI-kompetens
För att kunna leda arbetet med AI-innovation måste myndigheter:
- Höja den interna kompetensen om AI, dataetik och riskbedömning.
- Anställa eller samarbeta med AI-experter, datavetare och jurister med teknisk förståelse.
- Utveckla kompetensprogram för beslutsfattare, inte bara teknikpersonal.
4. Vara förebild och pilotaktör
Offentlig sektor kan själv gå före genom att:
- Implementera AI i egna verksamheter, t.ex. för ärendehantering, smart resursfördelning eller språkförståelse.
- Dela resultat, modeller och lärdomar öppet, så att andra kan bygga vidare.
- Visa hur ansvarsfull och transparent AI kan användas i praktiken.
Yrkeshögskolor och utbildningsaktörer
- Skapa utbildningar i nära samarbete mellan skola och näringsliv
- Satsa på praktiskt lärande och strategiskt tänkande kring teknik och transformation
- Bygg vidare på framgångsrika exempel där det skett ett skifte från teknikfokus till användarfokus, som när utbildningar inom Onlinemarknadsföring och Sociala Medier togs fram på flera yrkeshögskolor.
Det behövs många fler initiativ som Hyper Islands kurs i AI Strategy & Transformation där affärsförståelse står i fokus i en kombination med teknisk och etisk kompetens.
Hur kan just din organisation bidra till att forma nästa kunskapslyft med fokus på AI-kompetens i Sverige?
Kapital och kraft för framtidens AI
Ska Sverige ta en ledande position inom AI krävs investeringar i miljardklassen och ett nytt sätt att se på var innovation uppstår. Det handlar inte bara om teknik, utan om att skapa AI som bygger på den samlade intelligensen i samhället.
Drivna aktörer som Changers Hub, Bling och Unconventional Ventures har i åratal byggt upp ekosystem där affärssinne möter samhällsanalys. Här finns kompetens och erfarenheter som behövs för att bygga AI-lösningar. Det är strategiska investeringar i framtidens tillväxtmarknader.
Etablerade företag har mycket att vinna på att samarbeta med dessa ekosystem. Genom att lyssna, saminvestera och samutveckla lösningar tillsammans med aktörer som förstår både svenska marknaden och har djupa kunskaper om internationalisering kan vi inte bara stärka innovationsförmågan. Vi kan också skapa ett AI-landskap där Sverige får ett reellt försprång.
AI förordningen kräver transparens, robusthet och samhällsförankring, egenskaper som redan präglar dessa ekosystem.
Tankesmedjor som brobyggare
Som medlem i tankesmedjan IWIB4AI vet jag att förändring kräver samarbete mellan olika sektorer. Vi samlar beslutsfattare, teknikspecialister och kommunikatörer för att tillsammans driva ansvarsfull AI framåt. Genom dialog, forskning och utbildning kan vi hjälpa till att överbrygga klyftan mellan policy och praktik och inspirera fler att ta ett aktivt ansvar i AI-utvecklingen.
Vill du följa International WoMenX in Business for Ethical AI framåt?
Skriv upp dig på IWIB4AI:s nyhetsbrev för att få inbjudningar till samtal, ta del av analyser och vara med och forma framtidens ansvarsfulla AI.
Bygg smart, inte bara snabbt
Vi kan inte vänta på en perfekt strategi. Förändring kommer när tillräckligt många aktörer börjar agera tillsammans. Låt oss inspireras av länder som bygger långsiktigt och samordnat. Det är dags att tänka större och agera smartare.
Tre saker du kan göra direkt
Börja där du står. Oavsett om du är företagare, lärare, utvecklare eller beslutsfattare:
- Fundera över vilka samarbeten du kan inleda
- Vilka initiativ du kan stötta
- Hur du själv kan bidra till en AI-utveckling som gynnar både affär och samhälle.
Vi har kunskapen. Vi har resurserna. Det vi behöver nu är riktning och mod att sätta fart.